Att driva företag är en livsstil. En livsstil jag tycker mycket om. Jag tycker också mycket om att skriva här och dela med mig av mina funderingar kring friskvård, hälsa, friluftsliv och resor med mycket mera.

Nu har jag startat en utbildning som pågår under hösten. Allt för att fortsätta att utveckla både mig, frisk.info och Ugglapraktiken. Vill därför flagga för att jag inte kommer hinna skriva här lika frekvent under hösten. Du är välkommen att läsa de texter jag redan publicerat och självklart håller webbshoppen öppen som vanligt!

Tills vi hörs igen, Lisa

Tvekampen fortsätter. Blir du klokare? Kanske inte. Det är väl bara att inse att mormors devis ”lagom är bäst” är still going strong..

”Fönvind” vid fyren

Tillbringar som vanligt en veckas jobbuppstart på Landsort. Ön borde låna epitetet ”Solen och vindarnas ö” av Öland.. De här dagarna har blåsten varit hård och sydlig,  båtarna har fått samsats om platserna längst in i gästhamnen. För andra gången på 20 år fick färjan Stångskär ställas in. Däremellan har solen gassat och det har varit relativt lugnt. På Landsort har man direktkontakt med vädergudarna, en osminkad häftig naturupplevelse!

Himmel över Norrhamn 1

Himmel över Norrhamn 2

Från klipporna utanför stugan är det ett skådespel att iaktta hur vädrets makter hanterar havet och himlen. Baden i klippvikarna slår alla äventyrsbad på fingrarna.

Vill man hellre djupdyka i konst och kultur har man hamnat på rätt ö. Föreningen Kulturbryggan fyller 20 och firar med en omfattande skulpturutställning, ”Skulpturala Kontraster”. Vandra från fyren till Saltmars backe och du hinner beskåda ett 20-tal skulpturer. Ett smakprov:

På torsdag blir jag Skärgårdsmassören för tredje året i rad. Boka tid i Saltboden hos Hanna och Inger. Efter behandlingen avnjuter man förslagsvis en fisksoppa på första parkett i den lilla puben!

Saltboden flankeras av en lotsbåt

På väg ”hem” till Norrhamn med byn i bakgrunden

En liten kajaktur toppade min vistelse i Fig Tree Bay, som blev betydligt bättre efter fyra dagar, när min väska väl återbördats. Jag fick det jag ville; en vecka i en solstol! Upptäcka Cypern får jag göra en anna gång, jag tror aldrig jag har varit så passiv tidigare på en resa. Inte den minsta lilla utflykt,  är riktigt nöjd med mig själv. Man orkar för övrigt inte mycket annat än softa i den skoningslöst heta solen.

Förutom att köra lite pass såklart, under ledning av dessa två proffs:

Martha, fitnessinstruktör från Polen, och Peter, fysioterapeut från Ungern (tillika sambos), stod för aktiviteterna på hotellet, från bodyfit till ansiktsmålning och karaoke. De var igång från 09-24.

Martha kör aquagym

En sån här vill jag också ha! (Ett av de vanligaste transportmedlen. Gick lika snabbt som det ser ut som!)

Jag skippade moussakan (cypriotisk specialitet) till förmån för lammmmmm..

Plötsligen stod min väska i receptionen, ett kärt återseende, främst fackböckerna som skulle plöjas här, resten gick ju att lösa. Det jag reagerar mest över är rutinerna, hur researangörerna sköter en sån här sak. Reseledarna hjälper till som de har blivit lärda, ingen skugga över dem.

Efterspel får jag rota i senare, nu beslutade mig för att fira med grekisk/cypriotisk buffé på hotellet..

Baklavan var bäst på buffén..

Min pilatesinstruktör Peter hade nu rollen som fågeldansanförare. I den borde man förstås deltagit..

Cypriotiska folkdansare med frigjord outfit

Iklädd mina nyinköpta ”träningskläder” mötte jag upp Peter, en av hotellets instruktörer och allmän entusiasmerare. Peter är ungrare och driver ett eget träningcenter på ön. Han anförtrodde mig att cyprioter inte direkt låg i framkant vad beträffar träning och friskvård. Men ett visst intresse måste det uppenbarligen finnas , han hade kört ett stepaerobicspass kl 07 på sin egen anläggning.

Peter, redo att köra Pilates

Hotellgästerna däremot verkar inte så alerta, vi måste ju ändå vara några hundra. Jag var mol allena på passet. Många är säkert på inclusive, möjligen uppstår en snitslad bana mellan solstol-pool-buffé-bar.. Hur som. Passet var toppen och jag kände mig ytterst exklusiv. Sedan blev vattengympa, vilket flera stycken lagt in i sin bana. Riktigt bra det med.

Väskan då?
Har nu fått kontakt med en svensktalande person på Primera, en serviceminded tjej. När hon väl satt sig in i ärendet kunde hon konstatera att väskan numera finns i  – Ukraina.
Man hade skickat den från Arlanda igår. För att den skulle komma fram ”så snabbt som möjligt” tog man en flight med mellanlandning. Nu är min North Face tydligen lost in Kiew.

Om något har vägarna förbi Ukraina. Så här ser väskan ut, fast svart.

Fortsättning följer!

Efter några timmar vid telefon och datorn igår (tur att jag fick med de förlängda kroppsdelarna) har jag ett tips till Primera Air och Solresor. Prioritera dessa små incidenter, alltså förlorat bagage. Åtgärdas det inte på bästa sätt kan de svärta varumärket en hel del.

Jag började med att spåra på internet; väskan var fortfarande efter ett dygn försvunnen.. Efter ett envist forskande och ringande fick jag tag på en person på flygbolaget. Hon kollade runt lite i sin närmiljö, och se, där stod min väska! Jag  övertalade henne att skicka tillbaka den, vilket hon sa att hon skulle göra.

Tjejen på Solresor har hjälpt till så gott hon kunnat mellan välkomstmöten och andra telefonsamtal. Reglerna är så att det sköts från resemålet, inte från Sverige vilket torde vara enklare..

Nu ska jag ner och äta grymt god yoghurt och semesternjuta, med eller utan väska!

Även palmer måste beskäras. Vy från min balkong

Tillbringade dagen vid poolside, härligt! Hotellet har all inclusive vilket jag inte anslutit mig till.Men jag kan förså poängen, inte minst för barnfamiljer.

När  jag senare skulle hämta ut min väska i receptionen så – fanns den inte där. Receptionisten hade informerats om att mitt bagage kanske kommer i övermorgon.

Märkligt, väskan är ju inte försvunnen utan ska transporteras mellan Arlanda och Larnaca. Hur svårt kan det vara?

Ett samtal med Solresor rätade inte ut många frågetecken. Guiden påstod att Primera Air nu i två dagar lovat att sända väskan, utan att sedan göra det. Även jag fick ju det löftet av personen i fråga; ”first priority”. Två ytterligare passagerare har drabbats av samma nonchalans. Detta kan reta gallfeber på vilken resenär som helst, förstöra semestern och ge både flygbolaget och resebyrån så mycket badwill. Som sagt, om väskorna vore fösvunna skulle jag förstå, men så är ju inte fallet!

Så fort detta hänt bad jag Solresors representant att ordna så att någon åkte ut till Arlanda för att personligen se till att väskorna lastades på. Det gick inte, i Stockholm jobbar bara säljare, och allt sånt här ska skötas på plats. Svårt att förstå. Det hade varit en liten, billig insats om man se till de förluster som tre (minst) missnöjda kunder kan åstadkomma genom negativ marknadsföring i sina nätverk (och i sociala medier). Har precis varit på ett seminarie i ämnet och är laddad!

Min obligatoriska kvällspromenad till klädbutiken resulterade i nya träningskläder. I morgon ska jag testa ”Body fit” à la Hotel Cavo Maris!

Fick en vecka ”över” och gjorde en chansartat sen bokning av en sista-minutenresa. Enkla krav; ingen safari, inga äventyr, utflykter, inte ens spa.. Men nära en solstol. Har några fackböcker som ska harvas igenom (och Lapidus senaste som bonus). Det får räcka på upplevelsfronten.

Frappe. Mmmm.. (Syftar alltså på iskaffet).

Jag hittade Cypern, Fig Tree Bay och Hotel Cavo Maris. Verkade perfekt; pool och beach utanför, lite träningspass också så man inte försoffar sig helt.

Såg redan i kön på Arlanda att jag nog var den enda som fått den udda idén att åka solo till detta familjära resmål. 70% familjer, 20% unga förälskade (pussandes) par, resten unga unga killgäng som såg beskedliga ut. Och så jag då. Utmärkt. Lugnt och fint torde det bli. Och avkopplande!

Studerade bagagelastningen och tänkte att vad skönt att allt bara går raka vägen och inte en massa transfers som t ex vid Indienresor, då ibland resväskan hamnat nån annastans. Smidigt med charter.

Fem timmar senare stod jag tomhänt tillsammans med ett tiotal medresenarer vid ett bagageband i Larnaca, och funderade över varför lampan ”last suitcase” blinkade.. Jo för att våra väskor helt enkelt inte var med planet, de hade tydligen blivit avlastade igen. På vägen till bagegedisken tittade jag ned i ryggsäcken, stoppade jag möjligen ned extra badkläder där..? Så var inte fallet.

På vägen till byn. Har de eller ska de?

Ja vad gör man då utan kläder (och necessär med mera) i Protaras? Jag bestämde mig för att handla långsamt. Det viktigaste; tandborste, linne och shorts och badkläder först. Jag är inte den som drar S eller M, så jag visste att speciellt det sistnämnda skulle bli svårt. Nu fick jag tag i en badpersedel som jag aldrig skulle befattat mig med annars, säkert utvecklande på nåt sätt.

Lika bra att äta middag, nu när jag ändå var omgiven av små restauranger.

Måltiden såg ut så här..

..serverat här. Hoppas inte att måltiden bestod av  det som ”hippocampus” är en del av..

Med eller utan fårhjärna funderade jag på hemvägen över hur jag skulle tackla väskproblemet. Förutom att jag njöt av Garanterad Värme. Yes!

Jordgubbar, skratt & massage. Det är Varberg Kurorts bidrag (Väderöarnas hittar du här). Gjorde ett nedslag på Kurorten under min lilla Västkustturné. Det här är en anläggning med anor, det hörs på namnet. På 1800-talet var det en hälsobrunn, långt från dagens spa med behandlingar i tre plan, en stor bassäng/bastudel, gym, pass och frukost/lunch/middagsbufféer för de karaktärsfasta..

En extra bonus är strandpromenaden med vy och solnedgång i havet. För min proffessionella sida är ett annat plus att kurorten har en egen gedigen massörutbildning, varifrån vi kan värva massörer till vår västliga verksamhet.

Här finns det ett renommé, men man bör nog inte vila på sina lagrar. I ett glassigt västkustmagasin läste jag om minst sex ytterligare spaanläggningar en bit norrut, flera nybyggda med ”internationell standard”. (Och otestade av mig, kommer med tiden att åtgärdas!) Spatrenden tycks vara här för att stanna.

Efter träning, behandling, middag, promenad, frukost, promenad, träning och yoga for jag utvilad vidare!

Tänkte få lite perspektiv på livet som stockholmsk skärgårdsdyrkare, och begav mig västerut. Och i diplomatins anda; visst kan det finnas förf för epitetet som rimmar på ”väst”-kusten. För min start i Fjällbacka och Väderöarna var faktiskt bäst! (På länge).

Färger à la Fjällbacka

Dagens plattfisk, torskrygg eller f&c på pilgrimsmussla… Gärna på Bryggan i strålande kvällssol!

Sol+klippor = pricken över i på Väderöarna

Den enda permanentboende på Väderöarna är Ingo i sin husbåt

Den gamla Lotsstationen är numera åretruntöppet Värdshus. Vill du ordna nyårssupé får du vänta till 2016..

Om värdshuset testar på sin slogan tar Ugglapraktiken gärna över den

Lotsinkik

Mitt nya objektiv (fast 35) testas vidare på hemresan

Väderövy från Lotstornet. Superdag. Men så är inta alltid vädret på dessa öar. Här har många fartyg blivit till vrak..