”Fönvind” vid fyren

Tillbringar som vanligt en veckas jobbuppstart på Landsort. Ön borde låna epitetet ”Solen och vindarnas ö” av Öland.. De här dagarna har blåsten varit hård och sydlig,  båtarna har fått samsats om platserna längst in i gästhamnen. För andra gången på 20 år fick färjan Stångskär ställas in. Däremellan har solen gassat och det har varit relativt lugnt. På Landsort har man direktkontakt med vädergudarna, en osminkad häftig naturupplevelse!

Himmel över Norrhamn 1

Himmel över Norrhamn 2

Från klipporna utanför stugan är det ett skådespel att iaktta hur vädrets makter hanterar havet och himlen. Baden i klippvikarna slår alla äventyrsbad på fingrarna.

Vill man hellre djupdyka i konst och kultur har man hamnat på rätt ö. Föreningen Kulturbryggan fyller 20 och firar med en omfattande skulpturutställning, ”Skulpturala Kontraster”. Vandra från fyren till Saltmars backe och du hinner beskåda ett 20-tal skulpturer. Ett smakprov:

På torsdag blir jag Skärgårdsmassören för tredje året i rad. Boka tid i Saltboden hos Hanna och Inger. Efter behandlingen avnjuter man förslagsvis en fisksoppa på första parkett i den lilla puben!

Saltboden flankeras av en lotsbåt

På väg ”hem” till Norrhamn med byn i bakgrunden

På Landsort hamnade jag för första gången för tre år sedan. Min vän Ulrika och jag gjorde ett strandhugg med våra kajaker för en övernattning i en av Norrhamns stugor. Men vädrets makter var inte på vår sida (eller kanske var det just det de var); vi blev ”inblåsta” och upptäckte ön under tre dagar. Vi gillade det vi såg och jag har återvänt flera gånger sen dess.

Numera är jag ”Skärgårdsmassören” under en augustivecka. Norrhamn får på kuppen ett riktigt litet spa; här finns också bastu och badtunna. Allt precis vid klippkanten och ett svalkande dopp.

Den har veckan har det blöta även kommit ovanifrån i generösa mängder, och jag har fascinerat konstaterat vilket väderberoende folk vi svenskar är. Fredagen var toppen med strålande solsken. Plötsligt var hela hamnen fulpackad med folk och innehavarna Maggan och Jaak fick inte en lugn stund. Våfflor skulle gräddas, gästplatser administreras, cyklar hyras ut och färdvägar förklaras. Märk då att Landsort faktiskt är en ö som kräver båtförbindelse. Folk tycks ligga i startgroparna färdiga att kasta sig iväg/kasta loss så fort molnen skingras.

I onsdags kom min (fågel)fotograferande vän Björn Blomberg kom på besök. Han har fotat en hel del för Ugglapraktikens räkning, nu var tanken at vi skulle sikta en och annan Landsortspippi. Vädret manade dock till inomhusaktiviteter. Så efter fikat blev ett besök i det lilla kapellet där vi tände ljus och satt och torkade upp ett tag.

Nästa anhalt blev Landsorts eget ”Galleri Öijan”. Här har ”Kulturbryggan” anordnat konstutställningar och skulpturvandringar i 20 år. Så lagom till att det klarnade upp startade vår vandring upp mot fyren. Brons- och stenskulpturer står spektakulärt utplacerade längs vägen. Plötsligt finner man ett bronshuvud infäst på en sockel på så sätt att halsen ligger i en linje med horisonten. Läckert! Skulptörerna är namnkunniga, allt håller mycket hög klass.

Efter besöket på fyren och en stärkande lunch (inkl. läskande Landsorts lager) på Saltboden tog vi oss till fågelstationen, som tyvärr inte hade någon verksamhet nu. Så Björn får komma tillbaka på måndag för att kunna få en förevisning, då startar de upp igen. Jag har tidigare fått en guidning av en entusiastisk ung kunnig ringmärkare, bara det är värt ett besök! (Några dagar senare träffade jag en av killarna från stationen på puben, som mellan tuggorna pekade ut bland annat stråk av strandskator på väg söderut. Kikaren stod stadigt parkerad inom räckhåll!)

Vi avslutade en riktigt trevlig dag i solen (!) på altanen i Norrhamn, med varsin glass och en hel del intryck att smälta trots vädret. Vet inte vad som fastnade på Björns film, kanske blev det en och annan skarv. Själv fick jag en bild på honom och hans kamouflerade objektiv, redo för såväl entita som ”big five”!